.




Och så tonsätter vi den här åskmullrande onsdagen med Fisherman's Son.

(foto: Jane Divine och Geographic)

Skallersnäckor//hjärngymnastik och "Always do what you are afraid to do."


Tröjan och skorna äntligen målade. Fas ett av planen har satts i verket. Kommer troligen sitta uppe halva nätterna framöver för att få ordning på allt. Hemsidan som ska fixas, alla bilder som ska scannas packas ges bort säljas. Och dessutom göra någon sorts packning inför Peace and Love på torsdag. Festival>kaffekokare. Men har varken tält eller tillhörigheter så kommer få sno av andra.

Har varit på ännu mer bio, kört tv-spel, legat på bryggor och slumrat, ätit bubs fantastiska hemmagjorda pizza och utökat upplevelseförrådet. Tyvärr har min kameraladdare fått fötter, så har fått använda brors och andras kameror senaste veckan.

Filmmaskeraden var amazing. Var trötthetsskratt, absinth, tysk techno och sporadisk dans. Somnade på soffan medan återstående gäster spelade Heavy Rain.

Smått ruinerat mig på fika.


Hejdåfester och kramkalas. Spelade in årets bästa film när mister S och D vrålsjöng Creep i takt till gutturala bröl och gråtattacker. Dock fungerar inte uppladdningen, sämst.

Smet även till SF-bokhandeln och köpte Michael Chabons senaste. (han som skrivit The Yiddish Policemen's Union, en av mina absoluta favoritböcker) Ganska underhållande att kvinnan bakom kassan direkt utbrast "ÅH DEN ÄR SÅ BRA" när jag lade fram den på disken. "DEN ÄR HELT FANTASTISK" fortsatte hon högljutt, och halva kön vände blickarna mot mig som stod och såg lite frånvarande förvirrad ut. "Jajo, han är bra." mumlade jag innan en annan tjej längre bak lutade sig fram "FÅR JAG SE? VAD ÄR DET?" och jag fick visa boken för hela kön innan de alla var satisfied. Det lustiga var att det upprepades på akademibokhandeln när jag skulle köpa efterlängtade The Boat, av Nam Le. Tjejen log helt saligt och sade exakt samma sak som hon på SF. Tur att kön var mindre där, kände mig redan som en schimpans på hjul.

The Boat, är för övrigt helt fantastisk. Läs bara det här (från svenska verisonen, som inte alls är lika välskriven men fortarande amazing):
Från någon mörk skreva den vidrigt söta stanken av dött djur. Den kvällen hade de lagt måsen i vattnet och lemlästad hade den burits ut på de grå vågorna. I timmar efteråt - varje gång han vände sig om - hade han sett andra måsar, dussintals, som kretsade runt i en tyst virvel. Som blev till svarta siluetter på den skymningsgrå himlen. Sedan hade ljuset tagit slut. Här, tänkte han. Han ställde sig upp, och det onda kom tillbaka, allt på en gång.
Här är den sorgligaste platsen jag vet.


(foto: jag och diverse andra)

Ron Zacapa Centenario//"He dared to imagine everything. The man who looks for security, even in the mind, is like a man who would chop off his limbs in order to have artificial ones which will give him no pain or trouble."



Och jag har ett sådant enormt sug efter att åka till Cuba. Har alltid velat åka dit. Och gjorde misstaget att börja premenuera på nyhetsbrev från amatördykare i Havanna. Alla dessa 50-talsbilar och fantastiskt sociala befolkning. Bara hyra en liten båt och försvinna till en av alla kristallsandade öar. Dricka mörklagrad rom och cruisa omkring på nätterna med lokalbefolkningen. Ba. Dör lite.

(foto: Colin Lane och Maria DD:)

Raccoonnook//"Somewhere along the line I knew there’d be girls, visions, everything; somewhere along the line the pearl would be handed to me."


"There’s a bluebird in my heart that wants to get out but I’m too tough for him, I say, stay in there, I’m not going to let anybody see you. There’s a bluebird in my heart that wants to get out but I pour whiskey on him and inhale cigarette smoke and the whores and the bartenders and the grocery clerks never know that he’s in there. There’s a bluebird in my heart that wants to get out but I’m too tough for him, I say, stay down, do you want to mess me up? You want to screw up the works? You want to blow my book sales in Europe? There’s a bluebird in my heart that wants to get out but I’m too clever, I only let him out at night sometimes when everybody’s asleep. I say, I know that you’re there, so don’t be sad. Then I put him back, but he’s singing a little in there, I haven’t quite let him die and we sleep together like that with our secret pact and it’s nice enough to make a man weep, but I don’t weep, do you?"
-Charles Bukowski

Mer magnifikt finns HÄR.

BATHORY//A painting is poetry for the eyes och "I'm pale because I'm ill, there's something wrong with my blood. Sometimes I hear a roaring inside my head, like a sea creature is calling for me."


Introt till en här filmen är fruktansvärt dåligt. Höll nästan på att facepalma och glädjas åt att den endast kostade ynka fem kronor, tills dåligheten övergavs med att jag föll ner i ett brunnsdjupt vildkaninshål. Berättarkonsten! Plötsligt slits man med av historiens kraft och in i en tidsportal. Man känner aprilsolen värma genom sköra glasfönster. Man dinerar vid långbord, andas in stekos, citrusparfym, rycks med av en främling på en maskerad som anordnats av dina ungerska kusiner i kampen om fred, och somnar utmattad i tiotals lager av bomullslakan. Men så är detta ingen film i likhet med Pride and Prejudice eller Atonement. Utan detta är en halvdokumentär om Erzsébeth Bathory; baronessan från Transylvanien som under 1500-talet beryktats torterat och slagit ihjäl tusentals av människor, tjänare, och till större delen flickor. Som enligt Guiness Rekordbok är den enda kvinnan genom historien som lyckats genomföra så pass många mord. Som sades bada i nyupptappat blod och som flådde människor levande med tänderna (!). Sedan kan man spekulera huruvida allt är sant. Det är just det som filmen öppnar upp för. Att det kanske egentligen handlar om en extremt isolerad invidid, i hypnos av silvertungade sierskor och kusiner, som utvecklar en sorts krypande fasa och bävan inför omvärlden, innan allt urartar i tragedi.
Gillar den gör jag. Framförallt de små detaljerna; hur hennes händer ändrar rörelsemönster ju längre tiden går, hundblickarna och det kvarhängade febriga mörkret, hur ocensureade avrättningarna är, hur mycket begär som faktiskt cirkulerar kring i ett medeltidsslott, kampen om ungdom och den morbida världssynen. Plus en historielektion på det. Diggar.

.



(foto: Gazeller och Jolie Hunt)

Tomatpajer//järnrör och "By some strange, unknown, inward urgency he is not really alive unless he is creating."


Äter isglass och lyssnar på grannen som har rapfestival (musiken alltså, hade skrattat ihjäl mig annars) i trädgården. Somnade på en amazingly skön madrass på bubs golv igår efter zombiefilm och Bioshock (älska, även om jag skriker uppgivet åt kamervinkeln mest hela tiden). Vaknade med feber och har varit en påse bönor sedan dess. Lade mig på golvet och lyssnade igenom album efter album med BlamHoney (återkommer till dem) och orkade sedan inte resa mig. Lyckat.

*skrivpaus då hunden kommer inbrakande á la överskottsenergi, vänder upp och ner på mina prydliga bokstaplar, sliter med sig en närliggande socka i farten och gallopperar sedan ut igen. Blicken: Total lycka.*


Har fått mitt sommarjobb, äntligen. Var mest att gå dit, övertala dem att jag skulle bli den bästa morgontidningsutdelaren någonsin (minns att jag drog någon lång förklaring om att jag skulle bli som Superman fast istället för laser skulle jag skjuta tidningar och försvara nyckelvagnen med mitt liv som insats mot alla tänkbara fyllerister, vilket var ganska mycket menat som ett skämt, men med tanke på tystnaden som följde antar jag att de inte riktigt hängde med) och sedan gå hem och vänta på att de skulle ringa. Var lite jobbig väntan måste jag säga. Men fick nyss ett uppmuntrande mail där jag blev tilldelad Tureberg som område. Jag som har sämst lokalsinne. Klockan 2.00-6.00 på morgonen, sex dagar i veckan från juli till mitten på augusti. Och jag ser verkligen fram emot det. Kan tänka mig hur mina lördagskvällar kommer bli framöver.

Åh se där, häj soffa.

(foto: Ole Thomas Steinde)

Regnstuds//pulver, påfåglar och "igår sken solen som en schtor fet lampa!!!"


Känns som att man tar färre och fulare foton ju mer man har för sig. Har idag tagit igen veckans missade sömn med cirka 15 timmar isolerad under täcket. Stötte på världens charmigaste (men samitidigt lite skrämmande) F.d nazist-men-numera-fyllerist-och-fiosof på tåget till en födelsedagsfest. Började med att han avbröt vår konversation med att uropa "ALLA ÄLSKAR DIG, jag gör det i alla fall. Och hatar dig. På samma gång." åt L, varpå hela vagnen blir tyst och fundersam. Efter en lång monolog om varför man borde prata mer med främlingar och varför Sverige är så stuffed up, avslutade han med att klämma tag om min axel och le brett "Ja du förstår mig i alla fall. Det såg jag på en gång." och det enda man kunde göra var att nicka och le. Förutom hans evinnerliga hat mot mänskligheten hade han en del vettiga saker att säga, i all fall. Hans son verkade dock inte hålla med. (min lunch ovan på bilden, nonstop med yoghurt sitter aldrig fel)

Tog knappt några bilder från festerna, men var fin stämning. Jordgubbar, sparkledrinkar och piratpicknickar utlovades. Folk badade bastu och försvann utmed vägarna.

Bror drog på 50-tals-partaj och var scenarbetare. Efter hans krasch med enhjulingen förra veckan går han lite lustigt.

(foto: Mister F av Elinor) mer översovningar och kortspel. Lyckades tappa bort mitt paraply och hade istället regndans i mörkret.

Zombiefest på Kolingsborg (men gick inte på zombiewalken då jag knappt tänkt igenom någon passande mundering) Mer gryningskaffe med jordnötter hos D. Kollade på Futurama och somnade i en spooning-hög. Var svinkallt nästa morgon och fick vänta i en halvtimme på bussen mitt ute i ingenstans. (allt bortanför Rotebro är ju ingenstans). Kom hem lagom till att huset var fyllt med folk som skulle fika. Och en enorm pudel som var överlycklig.

Min-hjärna-är-en-mango-blicken. Resultatet av för lite sömn.
Nu peppas det dock tv-spels- och filmkväll hos le bub. Sommaren har ju knappt börjat egentligen. Woooop.

(foto: jag och diverse andra)

Day to come


Fint folk och enormt många lockelser har gjort att min sömnbrist inte vet några gränser. Har därför ägnat denna måndag i stillhet, i kombination med tavelmåleri, The Tide (åh, om jag någon gång ger mig ut på havet själv ska den låten få vara mitt soundtrack) älsklingen Aristocrat och mängder av frukt och kaffe. Skogsravet i lördags var väldigt annorlunda ifrån vad jag tänkt men lika underbart för det. Bark överallt och en hel del nya bekantskaper.
Väntar även på min jobbintervju, att teet ska koka klart och att den här inre reströttheten som jag på senare tid börjat känna av ska gå över. Men så länge duger tystnaden.

(foto: jag)

Helgen i blurpics//sälklubben och "Every living creature dies alone. As the cellar door swings closed, time travel slowly until it catches up with each of us."


Psykbryt spelade på Sugar Bar, blev lagom suddiga bilder men stämningen var pepp.

Fint folk.

Ragged Bones hade en helt fantastisk bassist.

Pendlade mellan KTHs ESCapen och S.B, då folk spred ut sig som myrstackar. Tappade bort oss i Alvik (glömde vilken station vi skulle av på, vilket skulle varit Centralen), köpte gryningskaffe och promenerade tillbaka.

Åkte sedan på efterfest hos Mögel. Mer awesome musik och microbakade baguetter.

Folk försökte se lite svåra ut. Gick lagom bra.


Och herrarna hade allsång.

Hade egentligen tänkt att ta bilder till lookbook men varken hann eller orkade.

Hade också släktbesök, ettårsfirande av Kattmustaschen och såg Prince of Persia, som var ungefär lika bra som trailern visade. Ingen handling men fina slagsmålsscener. Tycker fortfarande att Milind Soman (som spelade Saladin i Arn) borde fått rollen som prinsen. But no way José, skulle tydligen vara valpen Jake Gyllenhaal.

Galet avundsjuk på Mister Miles nya lägenhet.

Och tillbringade gårdagen ute i skogen, spårade rådjur med hundarna och trummade på stubbar. Allmän sömnbrist och för mycket aktiviteter har även fått humornivån att sjunka till sjögräsdjup, skrattar åt allt numera.

(foto: jag och diverse andra)