I'M ON A BOAT//"Efter tre öl får jag för mig att jag är Gud, då blir det fågelperspektiv."










Började med att jag slarvade bort mig i hamnen, mitt bland hysteriska laserförsäljare och tanter som sålde tofu på pinne, för att sedan nästan bli uppäten av en kostymklädd varg som var lite väl djupdykt i sin flaska. Båten var proppad med folk, de flesta hade varit galet kreativa och sytt ihop sina dräkter själva. Men hade varken tid eller pengar till att fixa någon egen, så tog manligaste kavajen och pepphatten. Stämningen blev riktigt härlig. Vissa personer (tex R, H och diverse andra pojkar) blev aningen för överförfriskade och hittade på äventyr som att kasta iväg sina glas bland vågorna eller sköta sina behov över räcket. Efter ett tag blev det för mycket folk tydligen, så vi som var på översta däck fick inte går ner, och de på de nedre fick inte gå uppför trapporna. Dock fanns det ingen fungerande toalett på det översta däcket, så vid tolvtiden började alla bli rätt desperata och vi hittade en genväg på baksidan av båten. Man var tvungen att klättra över ett högt staket och sedan sneaka sig förbi bartenderna. Gjorde ett dåligt val av toalett och låste in mig själv. Tog säkert tjugo minuter innan en snubbe lyckades få upp dörren utifrån, vardagshjälte nummer ett. Lärde känna ett gäng koreaner, som fick för sig att jag hette Paul, och träffade på en massa personer som tydligen kände mig, men jag hade ingen aning om vilka de var.
Det var en otrolig känsla att stå längst upp på båten, medan vinden blåste allt starkare och nattfåglar kretsade i cirklar över himlen och neonljusen exploderade över vattnet. Äventyret fortsatte i en taxi och slutade inte förrän väldigt sen morgon. Gjorde bort oss rejält på en nattöppen restaurang när en av pojkarna fick för sig att göra springnota, men ramlade och drog med sig maten i farten. Hela restaurangen var knäpptyst och iakttog honom, som låg asgarvande på golvet och skrek att han hade dumplings innanför byxorna. 
Nu sova. Diggar Halloween.
(foto: jag)

Satellitmannen


Jag har ingen aning om vart han är på väg, eller vem han är.
Men jag älskar den här snubben.

Kaninhjälten//grönt te och plåtdrakar





Väldigt spontant beslutade R att köpa två kaniner från en gatukärra, delvis för att vi flera gånger gått förbi och stirrat på de minimala burarna och resonerat kring om kaninerna är till som husdjur eller mat, och en av dem tittade R rakt in i ögonen med maxad hjärtekrossar-blick. Den här gången iakttog vi när en annan tjej skulle köpa en grå liten luddboll, som satt fast i buren, vilket resulterade med att säljaren vred omkring den i huvudet tills den lossnade och vi fick gåshud av obehag över dess pipanden. Så there it was. Plötsligt satt vi på gräsplanen med två minimala kaninbollar som lyckligt grävde omkring bland våra kläder. Det blev två för att jag fick ett mindre ryck när jag upptäckte att en av dem hade underbett och var skelögd. Jag vet inte varför men blir alltid helt till mig när jag ser något missbildat (vet vad ni tänker, but don't go there.) eller disfunktionellt, så övertalade R att köpa två, vilket var helt okej på villkor att han fick döpa den till Sexy.

Sexy och jag fann varandra på en gång, det finns en kemi mellan oss som inte går att förklara. Vi är själsfränder som formats av ödet för att för evigt vara dysfunktionella tillsammans. Typ, och R var nöjd, kaninhjälten it was. Tog dock en halvtimme innan han avslöjade sin okunnighet med ett simpelt: "so....where goes the shit when they've eaten?"


(och underbettskaninen är den vita)
(foto: Jag och H och Emilie)

Rester av världens vackraste, David Eugene Edwards, Secret South


o my knees

easily breakes theese boones

the things left standing

I´m horse with wild  eyes

 

my hands are yours my brother

you can take my coat as well

my eyes are yours sister

and my heart and my heart

 

from deep in the hollow

said i must follow him there

 

is there any place darker for me


(fortfarande efter fem år är det mitt favoritpoem, can't even explain why)
(foto: Felicia)

Problem solving//"It is either dusk or dawn, the only light being a dim ochre-glow hidden by a forest"



Min dator är portad från alla sorters nätverksaktiviteter i Kina, just got it confirmed. Tydligen räckte det inte med att avinstallera programmet jag hade (för att kunna få tillgång till saker som the government känner för att censurera, bloggen t ex) utan får fortfarande det fantastiska felmeddelandet att jag inte har tillgång till nätverket på grund av olagliga aktiviteter.

Då vi slutar tidigare om dagarna tillbringar vi många timmar liggandes på rygg på gräsplanen och diskuterar pinsamma klubbmninnen, fäller syrliga kommentarer om varandras misslyckanden och startar gräskrig. Måndagarnas lunchraster är mysigast, fulla av historier, bottenlösa samtalsämnen och koffein. Vi är rätt vulgära ibland, vårt lilla gäng, med våra dåliga inside-skämt och påhopp som ingen tar på allvar. Har för övrigt märkt att jag börjat tappa kontakten med hur man ska/borde/brukar umgås med kvinnor. I gänget är det bara jag och Fei som är av detta komplicerade kön, och ingen av oss beter sig direkt som de andra brudarna. Minns fortfarande hur jag skulle försöka förklara ett galet roligt skämt när jag hade grupparbete med några andra i klassen. Jag fick förklara om det tre gånger, damerna satt och stirrade med rynkade pannor på mig medan killen vid bordet bredvid började asgarva.

 

Och är lite småsnurrig eftersom jag inte ätit någon ordentligt mat under dagen, utan choklad och sharonfrukt. Som var pyttesmå och knappt mättande. Känner mig lite som en fruktpedofil nu. Måste gå och duscha.